14 januari 2017

Vikten av att bära bebis hud mot hud

Har ni sett Barnmorskorna på East End? Jag tokgillar serien, den visar mycket av vår historia hur det var förr. En sak bland många som jag reflekterat över är det här med att barnen tas från mamman. I ett avsnitt föds ett barn förtidigt minns ej vilken vecka och mamman insisterar på att behålla barnet. Medans läkare och barnmorskor vill att de ska åka in på sjukhus. Bebisen överlever och går upp i vikt med hjälp av mammans värme och mjölk som droppars i munnen med ett glasrör. Jag har undrat om det verkligen har varit rätt att små barn ska ligga i egna sängar/kuvöser. Den här artikeln i Modern Psykologi visar att man förmodligen haft fel när man flyttat nyfödda bebisar länge och längre från sin mor. I andra avsnitt av Est End ser man sovsalar där bebisarna ligger i egna små sängar och mammorna i egna sovsalar. Barnen rullas in när det är dags för matning. Hur hamnade vi där? Hur hamnade vi i en tro om att det skulle vara bra? Åter igen så är vi konstruerade att klara av något så naturligt som att föda och ta hand om vår avkomma. Mammans bröst eller partnerns, hud mot hud är bästa platsen för en nyfödd. Det gör lite ont att se bebisen i kuvös, alldeles ensam. Då värmer det att läsa om Intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala där de allra sjukaste nyfödda barnen får vara med sina föräldrar och syskon. Inte några timmar när personalen bestämmer att det är lämpligt. Utan dygnet runt. Tyvärr är det bara en av få platser i världen. För att främja detta är en ergonomisk bärsjal eller bärsele också perfekt.

Lite utdrag från artikeln:

Vår lilla plutt sov gott på både mamma och pappas bröst.

Barnen delades in i två grupper, där den ena omedelbart efter födseln lades i kuvös och där fick ett sedvanligt omhändertagande. Den andra gruppen lades på förälderns bröst. Efter sex timmar hade samtliga barn som placerats på förälderns bröst stabiliserats. Motsvarande siffra för barnen i kuvös var femtio procent. 

En trolig förklaring till resultatet är att kvinnans bröst är bättre på att värma upp barnet än vad en kuvös är. Till och med när nyfödda tvillingar, där en är lite för varm och en är lite för kall, placeras så här reagerar kvinnans kropp med att värma upp den som är kall och svalka den som är för varm till en normal kroppstempera­tur.

De separerade barnen hade en 176-procentig ökning i sin respons på stress och en 86-procentig minskning av en viss typ av djupsömn, den senare särskilt viktig för det nyfödda barnets hjärnutveckling.

Hud mot hud-kontakt är inte bara viktig för temperaturregleringen och insikten om att föräldern är där, säger Jill Bergman.
Hon påminner om hur nyfödda barn de allra första minuterna i livet utsätts för starkt ljus och ljud och att det nyfödda barnet gnuggas med riviga handdukar, sticks och omedelbart tas från mamman för att mätas och vägas.
– I framtiden kommer vi att se detta som barbariskt, säger hon. I stället kommer omvårdnaden att vara mjuk, djupt inkännande och tyst. Fokus kommer att ligga på att skydda utsöndringen av oxytocin.
– Separation av mamma och nyfödd kommer inte att tillåtas. 




foto: Living by Miriam, modernpsykologi.se
Hem, Trädgård, Barn & Hälsa.


Följ bloggen på:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för du tar dig tid att skriva en liten hälsning :-)
Thanks for leaving a message.

/Miriam

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...