För en tid sedan läste jag en artikel i GP om hur ungdomar stod i kö för att få en mentor, en vuxen, ett extra stöd i livet. De stod då i kö. (!!!) Jag blev chockad, arg och upprörd. Jag kände att vi vuxna måste ställa upp för de här ungdomarna. Vi som kan och har möjlighet att försöka frigöra tid för att finnas där för en annan ung individ som behöver hjälp. Hur ska vi annars komma ifrån stenkastning på ambulanser, stöld, dödsskjutningar, våld och missbruk? Vi måste hjälpas åt. Idag kommer det dessutom som många av er sett i media många ensamma flyktingar, både barn och ungdomar som kan behöva ännu mer stöd i samhället. Jag anmälde mig innan sommaren och efter att ha genomfört en intervju och sedan även gått en kvällsutbildning kommer jag förhoppningsvis att matchas ihop med en ungdom. En tjej med någorlunda liknande intressen. Det ska bli så spännande att få lära känna och följa en ung individs liv under ett år. Jag vill här därför också dela med mig av att den här fantastiska organisationen Mentor Sverige faktiskt finns. Har du möjlighet att skänka 2 tillfällen i månaden att träffa en ungdom, ta en fika, åka paddan eller bara ta en promenad? Har du inte tid att träffa någon två gånger i månaden, kanske du kan skänka en halv dag för att besöka en skola och berätta om ditt yrke? Tveka inte att kontakta Mentor Sverige.
Nedan (syns inte i Bloglovin, endast i original) ett klipp från SVT om Amir som ensam flykting och hans mentor Olle.
Nedan (syns inte i Bloglovin, endast i original) ett klipp från SVT om Amir som ensam flykting och hans mentor Olle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för du tar dig tid att skriva en liten hälsning :-)
Thanks for leaving a message.
/Miriam